2 januari 2007

Det är det enda vi ska - tankar

Blunda och tänk.
Vi går på en stig nu.
Ett långt led av människor.
I mitten går Johanna.
Alla händer knyts samman.
Det är dimman, men det lättar.
Steg för steg så går de allihopa.
Det är en konst att gå sådär.
Speciellt i dimma, men visst fan klarar de av det.
Det är rått och kallt omkring dem,men igen viker en tumm på vägen.
För någonstans i dimman syns ljuset.
och tillsammans klara de allt.

Varje gång jag läser den här så rullas samma film upp i huvudet. Det är som en trailer av verkligenheten. Det känns så varje gång. Jag ser dikten i huvdet. En dikt som av verkligenheten