Jag har ingen vidare skrivlust just nu, det känns som om jag tappat den. Jag sitter här och tänker på igår och hur annorlunda det blev mot vad jag tänkte mig, inte bättre inte sämre. Bara på ett annat sätt, men vad gör det. Jag blev mest ledsen över att jag fick dricka espresson själv. För halva grejen var sällskapet. Innan alltså. Jaja. Jag och summeringar. Filmen var bra. Kort och gott.
Jag mådde piss stundvis. Den var så verkligen och att se barn som hjärntvättas för att mörda, det gjorde mig illamående. De kunde inte ens hålla stilla vapnena tillräckligt, de sköt mest hejvillt. Men vad gör det när du åker in i en by och har som mål att döda alla. Då får du gärna skjuta hejvillt. Jag mådde jätteilla. Pojkarna sköt pojkar, och mamma och pappor och flickor.
Men jag tycker fortfarande att ni ska se den, för den är bra. Det finns rum för ilska och tårar och jag skämdes rätt mycket också, det gör man. Det är väl det som är meningen.
Idag är jag hemma. Skönt. Tänkte sola, men det är endast 13 grader ute så jag väntar lite. Så jag sitter inne och läser lite bloggar och så tänkte jag läsa på lite eng, för jag ska ha prov imorgon. Engelsk litteraturhistoria, jippie. Det känns som det är det enda det här året handlar om.
Att jag inte var så skrivsugen var nog ljug, men jag nämner inte en del saker. Det lämnar jag åt den hemliga bloggen. För ibland måste man få skrika. och det gör jag där.
Hej.
