Att flytta.
Jag funderar över det ibland.
Att bara sticka.
Sen kommer problemet vart?
Men om det ändå varit så enkelt, att jag bara kunnat packa och dra.
Flytta ihop med vem som helst, till och med en glömd tjejkompis.
Skulle jag orka det, eller så plötsligt börja längta hem?
För nu längtar jag mest bara bort, och små sting av hemlängtan de förvånar mig.
Men tänk om jag fick egen nyckel, till egna lägenheten, med egen kran till dusch och disk och egen platta och egen tv och egen säng. Allting bara mitt. Kanske att dela med någon. Då skulle jag njuta varje dag.
Idag är det picknick med de bästa. Kvällen oviss, men vad gör det. Det är ju lov.
Jag bestämde mig igår, för att ta upp sången igen.
För jag skulle tycka det var så roligt.
:)
