Att fylla 18

Det dröjer för mig det gör det. Till den där dagen i sommar när allt är varmt och skönt och på dagen exakt, lär alla vara bakis. Det är liksom dagen efter alla snaps och all sill, tummen upp! Däremot känner jag folk mest hela tiden som har fyllt eller inte alls har lika långt kvar. Varför kunde inte jag också vara ett januaribarn med hög inlärningsförmåga och grejer. Istället är man ett sommarbarn, men jag ska nog inte klaga. För presenter endast på julen och i januari = typ samma sak, ingen att gå ut med och kyla och ush. Det är inte riktigt min melodi. Det blir värre för de som ska vänta till oktober, december, november. Er tycker jag synd om. Jag hatar för allt i livet att vänta.