Mitt rum luktade inte ens mitt eget när jag klev in. Känslan var konstig, för du vänjer dig så fort, av att alltid vara på resande fot. Att bo i din väska. Ha allting i tre aptunga bagar. Plötsligt stod jag där på tröskeln och så luktade det inte som det skulle. Men nu sitter jag iaf här hemma. Efter nästan en månad i Europas många hörn. Det kommer ta tid att gå igenom alla intryck och ögonblick. De har varit så många.
Baltikum var riktigt häftigt. Att komma till Prag för tredje året var som att komma hem. Jag har aldrig innan haft sån hemlängta som denna resa. Aldrig. Det knep i magen och kroppen sa nej. Att åka hem var riktigt skönt även om alla byten gjorde den riktigt jobbig med alla mina väskor.
Det är ingen ide att ens försöka berätta om alla våra äventyr, för ingen som inte var med skrattar som vi gjorde då. Högst så drar de på mungiporna. Så nu återgår livet här hemma till det vanliga.
Snart träffar jag Erik igen, som jag längtat.
Och inom några dagar alla kompisarna.
Det är kort och gott skönt att komma hem.
